Jag tror jag har haft min första dos av hemlängtan idag. Ren hemlängtan. Jag har saknat så mycket idag. Jag saknar mina otroliga föräldrar, vänner, släktingar. Jag saknar att strosa runt på ICA som har all mat jag gillar. Jag saknar att gå ner till stranden för att ta en promenad. Jag saknar de dagliga "Hur var din dag"-samtalen med pappa. Jag saknar att laga mat till mina föräldrar när de kommer hem. Att dessutom kunna laga olika maträtter varje dag (Mamma, jag ska aldrig mer klaga på att vi "alltid" äter samma mat). Jag saknar mina fina MUF-are. Våra roliga möten som alltid går över styr. Fikan som alltid severas. Jag saknar icke fettfria varor, så som yoghurt och mjölk. Jag saknar utbudet av laktosfria varor. Jag saknar att gå runt i stan för shopping i stället för köpcenter. Jag saknar en hel del frihet. Jag saknar de svenska programmen på TV som alltid är så värdelösa (det är inte samma sak att kolla på dem på datorn). Jag saknar den svenska humorn i reklamerna på TV. Jag saknar att lyssna på P3 i bilen. Jag saknar kaviaren till äggmackorna. 

 

Men jag tror det är bra med denna saknad. Jag skulle lika gärna kunna byta ut "saknar" till "uppskattar," för det stämmer absolut lika bra. Trots att jag inte ens har varit här i två månader än, så uppskattar jag så himla många saker från Sverige. Vill inte ens börja tänka på hur allt kommer att bli runt jul. Min favorithögtid. Därför har jag ätit två rader av min ena Marabou-choklad idag...