Åh, första intervjun är avklarad. Vi pratade i över en timme. Jag vet inte hur många gåner vi sa "common sense" haha. Förutom att mamman sa att jag kom från Schweiz en gång, så gick det superbra. Familjen verkar helt underbar och jag fick se den "lilla" tjejen. Vi bestämde att vi skulle ha kontakt via mejl under helgen och ett nytt möte på Skype på söndag. Åh, vad jag vill åka till den här familjen! Det gjorde lite ont i hjärtat när de sa att de hade andra au pairer att intervjua också, men sedan fick jag beröm för min engelska och mitt mejl. 

 

Som grädden på moset fick jag ett mejl under tiden att en ny familj vill kontakta mig. Jag tror det är en ensamstående mamma. De bor i alla fall i Greenwich, Connecticut och det är två killar, 11 och 13. Det kändes lite sådär när jag läste profilen, men man vet aldrig. Jag får se när hon vill prata med mig. 

 

Allt känns så mycket lättare nu. Det börjar rulla på och jag är säker på att jag kommer att hitta ett nytt hem. Imorgon ska jag dessutom få träffa min fina Feli.